jag kan sitta själv i parken till solen ändrat färgen i mitt hår
Det är precis som de säger. Att mycket förändras utan att man märker något, känslor, hopp och allt där imellan. Ibland går det inte att finna ord till känslorna medan det andra gånger finns för många. I slutändan är det vi själva som avgör hur vi vill tolka det människor säger till oss och det är ibland viktigt att tänka snabbt. Mycket har hänt de senaste dagarna, jag har bland annat träffat människor som framkallat nostalgi i den lilla staden. Den lilla staden som jag inte besökt sedan jag tog flyttlasset därifrån med nya vägar på kartan. Den lilla staden som väcker otroligt många minnen och som alltid kommer finnas i mitt hjärta med både positiva och negativa tankar.
Jag vet inte om det var låten som började spelas på radion, den som var skrämmande lik mina känslor just då, som berörde mig djupt när vi tillsammans svängde av från motorvägen. Innan jag hann tänka hade jag tårar i ögonen och gamla minnen spelades automatiskt upp i huvudet. Minnen som innehöll känslor som nu bubblade upp till ytan igen, ytan som nu var speglad av massor av annat men i grunden detta. Känslorna träffade mig rakt in i hjärtat och det enda jag vet säkert är, att det var hundra procent äkta.
