vartidarnu

Jag mötte våren tre månader för tidigt, behöver jag säga att jag saknar det, och dig?

Jag känner mig lycklig, olycklig, glad och arg på samma gång. Vet att jag måste kämpa för att klara den sista tiden till studenten men det är svårt. Imorgon skriver jag högskoleprovet och jag hoppas verkligen att det kommer att gå bra. Annars försöker jag att pussla ihop tiden för att få den att räcka till för allt som fyller mina dagar. Igår var jag galet taggad på match, idag är jag bara besviken, känns orättvist.

Snart har jag fysik igen och efter det tror jag att jag ska åka till innebandyn och göra några mål bara för att. Behöver det mer än någonsin just nu samtidigt som jag tror att livet egentligen inte skulle kunna vara så mycket bättre än det är nu. I'll be okay, just not today. Vill göra så mycket på samma gång, men mest av allt vill jag sitta vid vattnet med en paraplydrink i ena handen och det nyaste numret av Elle i den andra. Snart så, inte långt kvar.
Och Frida jag hoppas att du läser det här, vi saknar dig i skolan, snart måste vi luncha på BK igen, just like the old times.

Jag var ingen, du var aprilhimlen.