When I saw you I fell in love. And you smiled because you knew.


Sitter och lyssnar på låtar som påminner mig om varmare breddgrader och alla galenskaper som hände där. Jag saknar att ligga på stranden och känna att solen steker mot huden samtidigt som man hör hur vågorna tar sig upp mot stranden. Allt som man gjorde där och då bara för att, bara för att man aldrig kanske skulle komma tillbaka just dit. Man levde för stunden, tog chanser och skrattade när solen gick ner mitt i natten. Bakom solbrillorna tittade man ut över stranden och kände hur lyckan spred sig inombords. Jag kan lova att jag inte var den enda som kände så, just då.

Jag längtar så tills man behöver springa till havet för att inte bränna fötterna i den heta sanden och som tur är så är det inte jättelångt kvar tills jag får uppleva det igen. Snart är det dags igen för nya galenskaper, erfarenheter och äventyr. Om det blir som planerat blir det ännu bättre, drömbra helt enkelt! Jag längtar så.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0